1. Inledningsvis: Den stora och viktigaste budgetpropositionen är väl den som regeringen presenterar på hösten, vad är egentligen syftet med vårbudgeten?
Ska man vara noga är det två propositioner som presenteras idag, med olika syften.
Den ekonomiska vårpropositionen beskriver regeringens syn på det ekonomiska läget och dess prioriteringar för den ekonomiska politiken. Den lägger en grund för höstens budgetproposition, som bestämmer hur nästa års statsbudget ska se ut.
Vårändringsbudgeten syftar till att göra nödvändiga förändringar för innevarande år, alltså sådant man inte tycker kan vänta till nästa budgetår. Ofta är det förslagen där – eller bristen på förslag – som får störst medialt utrymme och debatteras flitigast.
2. Om ser till den övergripande bilden av svensk ekonomi, vilket är regeringens budskap?
Huvudbudskapet är att vi nu står inför ett ekonomiskt skifte i och med att inflationen äntligen verkar ge med sig. Regeringen är visserligen noga med att inflationskampen ännu inte är över – man pekar både på USA, där inflationsnedgången stannat av, och på omvärldsrisker som kan skapa nya störningar – men säger samtidigt att läget är tillräckligt bra för att börja föra en mer expansiv finanspolitik. Det behövs dels för att stärka hushållens försvagade köpkraft, dels för att stötta konjunkturen i ett läge med svag tillväxt och stigande arbetslöshet och dels för att genomföra långsiktigt tillväxtfrämjande reformer.
Regeringen framhåller att Sveriges starka statsfinanser ger oss handlingsutrymme. Samtidigt betonar man att lågkonjunkturen kommer att hålla i sig en bit in på nästa år. En svag ekonomisk utveckling i vårt närområde, till exempel i Tyskland, och geopolitisk oro bidrar till riskbilden för svensk och global ekonomi.
3. Hur är det då med vårändringsbudgeten, vilka förändringar görs för innevarande år?
Sammantaget presenteras satsningar för omkring ca 17 miljarder kronor (cirka 0,3 procent av BNP) för innevarande år. Regeringen uttrycker det som att pengarna går till ”välfärden, tryggheten och jobben”.
Den största satsningen går till regioner och kommuner som får ökade bidrag med 6 miljarder till sjukvården och 0,5 miljarder till skolan. Pengarna ska i huvudsak att kompensera för högre inflationsrelaterade kostnader, inte minst högre pensionskostnader, och syftar till att undvika uppsägningar inom sektorn. Vidare satsas pengar på brottsbekämpning – kriminalvården får ett tillskott på 1,4 miljarder och drygt en halv miljard satsas på bekämpning av den kriminella ekonomin och på SiS-hem. Ungefär 1,5 miljarder satsas på försvaret, inklusive civilförsvaret och ytterligare stöd till Ukraina. Vidare skjuter regeringen till en miljard för att reparera E6:an som kollapsade i september förra året samt mindre summor till en del arbetsmarknadsåtgärder.
4. Vad är ditt intryck av budgeten? Är 17 miljarder mycket eller lite och är det något som sticker ut?
Mycket eller lite beror som vanligt på vad man jämför med. Förra året stod inflationsbekämpningen i fokus och vårändringsbudgeten omfattade bara 4 miljarder, så jämfört med den är årets satsningar ganska stora. Å andra sidan har vi under det senaste decenniet upplevt både flyktingkris och pandemi och under några av dessa år var ändringsbudgetarna väldigt mycket större. Som princip tycker jag ändå det är bra om man försöker hålla på ordningen att ta de stora greppen i höstbudgeten och bara ta sådant som inte kan vänta på våren.
När det gäller innehållet är i stort sett allt kommunicerat sedan tidigare så några överraskningar fick vi inte idag. Men vi kan notera den nästan totala frånvaron av stöd riktade direkt till hushållen, där en förlängning av det förhöjda bostadsbidraget är ett av mycket få undantag. Det kommer säkert också att bli politiska diskussioner om 6 miljarder till regioner och kommuner räcker i ett läge där de prognostiserade underskotten är flera gånger större.
5. Du nämnde att vårpropositionen också lägger grunden för höstbudgeten, vad förväntar du dig där?
Får vi inga avgörande bakslag i inflationsbekämpningen förväntar vi oss att regeringen kommer att vara ganska expansiv i höstbudgeten, den som alltså bestämmer statens utgifter och inkomster för 2025.
En rimlig uppskattning är att regeringen kommer att lägga runt 60–80 miljarder kronor, alltså drygt en procent av BNP, på utgiftsökningar och skattesänkningar. Antagligen blir det både strukturella åtgärder, i syfte att långsiktigt höja svensk tillväxt, och konjunkturella åtgärder, med målet att stötta hushåll som haft en tuff tid med höga kostnader och urholkade reallöner.